Det är inte bara missbrukaren som mår dåligt när någon nära är igång med droger. Vi anhöriga lider otroligt mycket. Vi börjar med att förnekelse, vilket är en process som ofta pågår mycket länge. Efter det hamnar vi i skuld o skamfasen. Långdragen o tuff. Vidare till nästa steg o nästa steg.

Det är faktiskt så att vi anhöriga går igenom precis samma saker som missbrukaren, men i en liten annan ordning. Vi går även igenom, och vi får hoppas vi inte stannar där, nämligen Möjliggörare. Vi tror vi hjälper vår anhörige, fixar med pengar, mat, rena kläder, ja kanske till o med bostad. Vi vill hjälpa ! Det är ju så synd om han/henne.

Men det enda vi gör, det är att vi förlänger plågan för både missbrukaren o oss själva. Finns nog inte speciellt många missbrukare som slutar då det liksom blir bekvämt att knarka. När det inte blir så många negativa konsekvenser. En hård sanning, men en sanning....

Jag har gått igenom alla faser, varit nått så in i helvet medberoende. Om ni bara visste....Jag har helt enkelt underlättat för mina söner, faktiskt nästan hjälpt dom knarka. Hemska tanke !!!!

Jag har tvättat till dom, låtit dom flytta hem igen, fixat mat, pengar så dom inte skulle få skulder (och det var ren idioti),,,ja fixat o trixat med allt. 

Tillslut sökte jag hjälp för mitt mående. Efter att helt rasat ihop o insett att detta gick inte längre (tog många år innan jag var redo för detta steg) Tog kontakt med Stegen i Hallsberg. Där träffade jag en underbar anhörigterapeut som jag började gå hos. Började oxå gå på Alanonmöten, samma som AA o NA men för anhöriga. Mötena var en livlina o anhörigterapeuten var min ventil. Jag hade turen att få terapeuthjälp en lång tid. Men en dag satte min terapeut ner foten o frågade.....Mia, vill du må bra, vill du verkligen må bättre än du gör idag??????  - Ja självklart svarade jag. Vad tror du annars jag går här för?.....Då är det nog så, att du måste se till att göra det. Du förstår jag kan ge dig verktyg, men jobbet måste du göra själv. Det är dags att du återtar ditt liv.

Nu förstod jag....Jag hade ju trott att min terapeut skulle göra att jag mådde bra. Men så är det ju inte. Missbrukare eller anhörig,,,,,verktyg kan du få hjälp med men jobbet att sluta knarka eller jobbet att minska ditt medberoende, det måste du gör själv.

Jag som varit så nere, tog nu tag i mitt liv. Hade inte klarat det utan min terapeut o Alanon o de fina människor jag mött där.

En annan person som varit o är ovärderlig för mig o båda mina söner är Hasse Arvidsson, denna terapeut, gatuterapeut o med människa är bara en man vi inte skulle klara oss utan. Underbara Hasse, så vi älskar dig ! Hela familjen.

Hasse som aldrig svikt Dennis, som kommer finnas vid hans bröllop som även kommer bli Gudfar till Patric o Alääx baby.

Tänk, för några år sen hade jag skrivit upp allt som skulle finnas med på min ena sons begravning. Hade även skrivit ett litet tal.....Hemska tanke.....

Men livet har vänt !!!!!!!! Återvänt !!!!!!!!

Idag har jag skrivit ett Bröllopstal som jag ska hålla för Dennis o Erica när dom nu snart är Man och Hustru....

Kram från mamma Mia  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har ni tänkt på hur många fantastiska människor det finns. Både, för oss, kända och även helt okända. Det vimmlar faktiskt av fantastiska människor....      Idag är en sån där dag som inte känns som den bästa dagen. Trots att inget har hänt. Den ...

Länge sen jag var här. Tiden går, massor händer...på gott o på ont....   För bara några dagar sen så Rockade vi sockor. Ett så fint initiativ, inte bara för människor med Downs syndrom, utan för oss alla. Det är ok att vara olika, det är bra att ...

För många år sedan var mina söner i stort behov av proffshjälp. En hjälp dom kom att behöva under en lång tid. Vi i familjen kom i kontakt med en helt otroligt duktig terapeut som även är en fin medmänniska. Flera av er vet vem jag pratar om...Ja Has...

Jag är ju en älskare av ord, ordets betydelse, det skrivna ordet....MEN ibland går det inte att hitta rätt ord. Ord som ger rätt tröst, ord som man vill ska vara till hjälp,,,,,orden räcker inte till.....Och kanske är det just då man ska vara tyst, k...

Idag är det en annorlunda dag. Den känns overklig, lite skum, lycklig men ändå lite konstig.....   Året var 1999, ja det var då min älsta son aktualiserades på soc. Han blev ett ärende. Ja, det är så det kallas när man får problem med droger och ...