Länge sen jag var här. Tiden går, massor händer...på gott o på ont....

För bara några dagar sen så Rockade vi sockor. Ett så fint initiativ, inte bara för människor med Downs syndrom, utan för oss alla. Det är ok att vara olika, det är bra att vara olika. Och trots att vi är olika är vi lika bra !

Det var därför vi rocka sockor....

Nästan alla jag känner hade olika strumpor på sig. För vi får faktiskt vara olika....eller....Är vissa olikheter ok men inte andra....Även de som hade olika stumpor pratar sedan om hur "sjukt" det är med homosexuella människor, hur hemska missbrukare är...dom får väl för fan skärpa sig, hur jobbigt det är med alla tiggare (där är jag tyvärr en med dubbelmoral), hur tusan kan föräldrar tatuera sig tänker de inte på barnen mm mm. 

Så ibland är vi för olika, ibland är olika fult....Initiativet Rocka sockor är jättebra, men vi har långt kvar innan vi står för det vi gör när vi sätter på oss olika strumpor !

Sen jag bloggade sist har två av mina bekantas barn gått bort i droger. Det är så hemskt. Blir så ledsen. Det är så tragiskt. Och jag tror dödsfallen kommer fortsätta. Vilket gör så ont i mig. Jag önskar så att Sverige snarast ändrar i sin narkotikapolitik. Att vård och behandling prioriteras, att mediciner ses som en del av/ett komplement till vården. Då faktiskt många av missbrukarna behöver medicin. Jag hoppas oxå att ingen missbrukare ska vara tvungen att använda skitiga sprutor. De skitiga sprutorna ger infektioner både hos missbrukaren och även deras partner. Vi måste inse att vi ska minska smittspridning. Detta är en fråga jag tyckt varit mycket svår, men efter att läst o skaffat mig kunskap kan jag idag stå för mina åsikter i detta.

Att ha haft missbrukare i sin närhet, i sin familj i många år, ja det gör att man präglas på ett visst sätt. Man är iaktagande, tyvärr för mycket på sin vakt, får ibland en klump i magen. Men det ger oxå ett jävla driv, ett driv att kämpa för alla missbrukare. Mina söner är drogfria, men jag kommer aldrig sluta strida, kämpa för alla andra, missbrukare som familjerna.

Idag ringde min ena son. Vi hade tidigare under dagen pratat om Beckfilmen som kommer ikväll. Han hade redan sett den. Han ringde då han var ute. Hördes dåligt vad han sa. I mina öron sa han: Jag mår inte så jävla  bra. Men inte så värst som sist. Mitt hjärta slog frivolter och pulsen ökade....Hjälp, hjälp....

Såklart frågade jag...Vad är det, vad säger du? Han fattade inte vad jag menade, så jag fick förklara..... 

Det han egentligen sa var: Den var inte så jävla bra, men inte så sämst som sist....och vad handlade det om, jo Beckfilmen.....

Antar att jag som mamma har en hel del kvar att jobba på.....

Mina söner är friska och jag är så glad o lycklig. 

Ett par foton av barnbarn får avsluta detta inlägg. Och hörs vi inte innan, så Glad Påsk och massa kärlek till alla.

Farmor, barnbarn, kärlek

Farfar, barnbarn, kärlek

Kram från mamma Mia   

 

Tangent

29 mars 2015 00:07

Ja, som mamma (eller pappa) blir man stadig oppdratt av sine barn...!

Ille med rusrelaterte dødsfall, også. Og jeg tror at Norge og Sverige er nokså like, når det gjelder narkotikapolitikk. TROR, altså.Jeg tar forbehold. For jeg vet jo ikke, ikke med sikkerhet.

Skjønne bilder!

Ta vare på deg selv.

Gnatt ^^

http://www.tangent.bloggplatsen.se

lyssnalaraleva

29 mars 2015 08:39

Ja så är det ju, man måste ta hand om sig själv.

 

Christina

29 mars 2015 09:22

Jag vet hur det är, har upplevt eländet och tror nog att klumpen kommer att finnas där för alltid.
Han fyller 28 om några dagar.
-Han är min underbare son! det var ett uttryck som jag alltid använde i försvaret mot oförstående människor.

Ta hand om dig. Varje dag är en utmaning.

Varm kram Christina

http://www.baranaturligt.bloggplatsen.se

lyssnalaraleva

29 mars 2015 19:52

Ja det är ju så. Klumpen sitter men vi har underbara vuxna barn. Tack för respons.
Ta hand om dig med :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har ni tänkt på hur många fantastiska människor det finns. Både, för oss, kända och även helt okända. Det vimmlar faktiskt av fantastiska människor....      Idag är en sån där dag som inte känns som den bästa dagen. Trots att inget har hänt. Den ...

För många år sedan var mina söner i stort behov av proffshjälp. En hjälp dom kom att behöva under en lång tid. Vi i familjen kom i kontakt med en helt otroligt duktig terapeut som även är en fin medmänniska. Flera av er vet vem jag pratar om...Ja Has...

Jag är ju en älskare av ord, ordets betydelse, det skrivna ordet....MEN ibland går det inte att hitta rätt ord. Ord som ger rätt tröst, ord som man vill ska vara till hjälp,,,,,orden räcker inte till.....Och kanske är det just då man ska vara tyst, k...

Idag är det en annorlunda dag. Den känns overklig, lite skum, lycklig men ändå lite konstig.....   Året var 1999, ja det var då min älsta son aktualiserades på soc. Han blev ett ärende. Ja, det är så det kallas när man får problem med droger och ...

Ja så är det iallafall för mig...När jag brinner för något, när jag blir upprörd, när jag tycker människor behandlas fel, då kommer mitt driv. Jag går igång och obekväm som jag är, ja så kan jag uppfattas, då sticker jag ut näsan och tar fram min åsi...