Julen närmar sig med stormsteg. Förväntningar är höga för många, men långt ifrån för alla... Ångesten i antågande...

Advent och jul, glädje, ljus och lycka.....Är det så, är det sanningen, är det så vi känner inför dessa helger? Ja visst är det så.....för många av oss. Men långt ifrån alla har den känslan.....

Minns för många år sen. Dennis sa till mig : Nu kommer den där jäkla julen. Alla ska samlas, alla ska vara glada, alla ska tycka om varandra. Men mamma, det är ju inte så...Alla verkar tycka om mig, men egentligen är det ju inte så. Och jag känner mig så utanför där jag sitter o låtsas att jag är glad....... Usch, får tårar i ögonen när jag skriver.....

Men det är ju en del sanning i detta, med att julen inte är fin o mysig för alla...

Tänk vad många som mår dåligt för de har faktiskt inte pengar att köpa alla dessa paket som det förväntas av dom. Tänk vad många som mår dåligt för de vet inte om pappa eller mamma eller någon annan i familjen kommer vara stupfull. Tänk vad många som inte har någon att tillbringa julen med. Tänk vad många som inte ens har tak över huvudet på julaftonsnatten. Tänk vad många som "måste" jaga droger för att kroppen ska orka, trots att det är julafton....

Jag menar inte att vi ska förkasta julen, men jag önskar att vi sänkte "kraven" och kanske även kunde vara lite mer generösa mot dom som faktiskt inte kan/vill göra en sådan jul de flesta av oss gör.

De oragnisationer som gör alternativ jul, har så mycket respekt o glädje till dom. All heder !

Jo, jag ska fira jul. Jag ska göra som traditionen bjuder, och jag kommer få en fin jul med min familj. Men jag kommer oxå ha mitt hjärta o min respekt hos alla som inte vill eller kan fira julen.   

Kram från mamma Mia